En berättelse om ledarskap som vågar backa.
“När människor får plats börjar rummet bära sig själv.”
Berättelsen
I början av en kurs pratar jag mer.
Det behövs.
Människor behöver känna riktning.
De behöver förstå vad som händer.
Men ibland, efter en stund, händer något i rummet.
Frågor börjar komma från flera håll.
Någon svarar innan jag hinner.
Någon visar något för den som sitter bredvid.
Då gör jag något ganska enkelt.
Jag backar.
Jag låter någon ta en roll.
Någon annan en annan.
Plötsligt behöver inte jag hålla ihop allt.
Rummet gör det själv.
Ibland kan jag till och med lämna rummet en stund.
Och när jag kommer tillbaka fortsätter samtalet.
Det är då man vet att något viktigt har hänt.
Rummet har börjat arbeta.
Reflektion
Ta en liten stund.
• När har du själv varit i ett sammanhang där människor började bära samtalet tillsammans?
• Vad händer när ledaren vågar backa lite?
• I vilka situationer skulle du själv kunna ge mer plats åt andra?
“Bra ledare fyller inte rummet – de öppnar det.” — Svärdet