Utdrag
Ibland pekar svartsjuka på något du vill skydda — inte kontrollera.
Du reagerade starkt på något litet.
Ett namn.
En kommentar.
En blick.
Först skämdes du över reaktionen.
Men när du stannade upp insåg du något:
Det handlade inte om misstro.
Det handlade om hur mycket relationen betydde.
Du sa:
“Jag tror jag reagerade så starkt för att du är viktig för mig.”
Den andre log.
“Då är vi två.”
Och där blev svartsjukan mindre hotfull.
Mer som en signal om värde.
Reflektion
Vad försöker din svartsjuka egentligen skydda?
Hur kan du översätta reaktionen till omtanke istället för kontroll?