En berättelse om hur kroppen minns det hjärnan glömmer.
“Det vi skrattar åt minns vi längst.”
Berättelsen
När människor lär sig något nytt — särskilt teknik — blir de ofta försiktiga.
De sitter still.
De tänker mycket.
De vågar nästan inte röra något.
Då brukar jag ta upp en enkel sak.
Musen.
Eller som jag ibland kallar den:
pekråttan.
Plötsligt skrattar folk.
Inte för att ordet är särskilt märkvärdigt —
utan för att kroppen vaknar.
Och när kroppen vaknar händer något med lärandet.
Handen börjar röra sig.
Människan vågar prova.
Det är märkligt egentligen.
Ett skratt kan ibland göra mer för lärandet
än tio minuter instruktioner.
För när människor skrattar släpper spänningen.
Och då börjar de använda verktyget istället för att vara rädda för det.
Reflektion
Ta en liten stund.
• När lärde du dig något senast genom skratt istället för instruktioner?
• Vad händer i dig när stämningen blir lättare i ett rum?
• Vilka små saker gör att du vågar prova något nytt?
“Det vi ler åt minns vi ofta bäst.”